Den senaste tiden har varit rätt tuff. Jag börjar bli så less på pendlingen till praktiken. Att det tar sån tid från vardagen. Tid som man kunde spenderat på något annat. Upp tidiga mornar och känna att det knappt är kvar något av dagen när man kommer hem. Stressa på morgonen med Ella till förskolan. Hämta Ella på förskolan. Komma hem, laga mat, äta. Natta Ella. Vi umgås bara vid middagen och på morgonen typ...Och Alex har jobbat långa dagar varje dag. Förmodligen kommer han hem om en stund precis efter att Ella somnat. Den här dagen för övrigt har inte varit något att hurra för. Vet inte riktigt vad under dagen som känts fel. Har bara känt mig trött och konstig. Antar att det bara samlats på massa små grejer under dagen som gjort att jag bara velat gråta en skvätt nu på kvällen. Men nu känns det lite lättare när Ella sover och man får varva ner lite. Får hoppas på en mer positiv dag imorn. Blir en lång dag för mig imorn. Upp tidigt som vanligt och komma hem sent på kvällen. Ska få gå på specialavdelningen imorn för första gången så det är något nytt och spännande att se fram emot.